Nya regler för arv i internationella situationer
[2015-09-14] Om en person som varit medborgare i en stat och haft hemvist i en annan avlider, kan arvingarna och egendomen som tillhört den avlidne finnas i olika stater. Varje stat har egna regler om vilken domstol som är tillämplig och vilket lands lag som ska gälla, vilket ofta medför parallella förfaranden som är dyra och komplicerade. För att underlätta hanteringen av arv i internationella situationer har EU antagit gemensam lagstiftning.
Från och med den 17 augusti 2015 gäller EU:s arvsförordning som lag i Sverige. Förordningen innebär att handläggningen av arvsfrågor med internationell anknytning samlas till ett land och bedöms enligt det landets regler.
Enligt den tidigare lagstiftningen var den avlidnes medborgarskap styrande för vilket lands lag som ska tillämpas på arv i internationella situationer. Enligt den nya arvsförordningen är huvudregeln istället att lagen i den stat där den avlidne hade hemvist vid sin död ska tillämpas på arvet i dess helhet.
Det finns dock möjlighet att välja att medborgarskapslandets lag ska tillämpas på arvet genom ett särskilt lagvalsförordnande. Arvsförordningen är tillämplig på alla civilrättsliga aspekter av arv t.ex. hur arvet ska fördelas, hur boutredning och arvskifte ska förrättas och hur testamente ska bedömas. Arvsförordningen omfattar dock inte bodelning med anledning av en makes död.
Arvsförordningens regler tillämpas i alla EU länder utom Danmark, Storbritannien och Irland. Förordningen tillämpas på personer som avlidit den 17 augusti och senare.
Med anledning av de nya arvsreglerna råder vi våra kunder som är medborgare i ett EU-land och bosatta i ett annat medlemsland att göra en översyn av sitt testamente så att rätt lands lag blir tillämplig på arvet.