• Sverige undertecknar avtal med Hongkong när det gäller informationsutbyte i skatteärenden
• Nya regler gällande förmånsbeskattning av elektronisk utrustning, t ex dator eller surfplatta
• Beskattning vid överlåtelse av sjukgymnastikverksamhet, och
• Förbättrade möjligheter till förhandsbesked i skattefrågor.

Sverige har undertecknat ett avtal med Hongkong om utbyte av upplysningar i skatteärenden. Hongkong var länge ett av de fåtal länder som Sverige inte hade informationsbytesavtal med, men framöver blir det alltså möjligt för Skatteverket att begära ut information från banker och uppgifter om ägande i bolag och truster. Avtalet träder ikraft när länderna har godkänt avtalet och kommer att börja tillämpas från den tidpunkten.

Skatteverket har kommit med ett förtydligande ställningstagande angående förmånsbeskattning av elektronisk utrustning. Precis som enligt tidigare ställningstagande ska förmånsbeskattning inte ske om arbetsgivaren tillhandahåller en anställd en mobiltelefon med abonnemang mot fast avgift.

Nu har Skatteverket förtydligat att detsamma gäller för annan elektronisk utrustning, t.ex. dator, läsplatta och router. Kravet är som tidigare att utrustningen ska vara av väsentlig betydelse för att den anställde ska kunna utföra sina arbetsuppgifter för att vara en skattefri förmån.

Är man som arbetsgivare osäker på vad som gäller vid förmånsbeskattningen av elektronisk utrustning eller vilka tjänster som t.ex. sms, mms, surf m.m. som kan erbjudas till de anställda, kan en översyn utifrån ställningstagandet vara lämpligt.

Av ett förhandsbesked från Skatterättsnämnden framgår att etableringsersättning som utgår vid en överlåtelse av en sjukgymnastikverksamhet som bedrivs i aktiebolagsform ska tas upp till beskattning i bolaget. Tidigare har sådan ersättning ansetts vara så pass knuten till privatpersonen att ersättningen skulle beskattas som enskild näringsverksamhet, vilket innebar en högre skattesats.

Förslag har framlagts för förbättrande möjligheter till förhandsbesked i skattefrågor. Möjligheten att få förhandsbesked fyller en viktig funktion bland annat för att enskilda ska kunna få bindande besked om beskattningen av framtida transaktioner. Ordningen för förhandsbesked ska förbättras genom att bli mer tillgängligt och ha kortare handläggningstider. Det ska bli möjligt att söka förhandsbesked om fler skatter och avgifter som t.ex. arbetsgivaravgifter. Man föreslår även att ansökningsavgiften höjs och schabloniseras för bättre förutsebarhet.

Utredningen ska bland annat omfatta följande frågeställningar:

• Undersöka införandet av en syftesparagraf i bolagsordning, eller annan styrande urkund, med innebörden att verksamheten är syftet, inte att dela ut vinst till ägarna.
• Undersöka hur aktiebolag med särskild vinsutdelningsbegränsning, eller andra nya bolagsformer, bör användas i välfärden.
• Undersöka bemanningskrav vilket innebär att privata aktörer inte kan dra ned på personaltäthet eller personalkostnader för att göra vinst inom välfärden.

Vi kommer att ha anledning att återkomma till detta då det ännu inte finns något klart förslag utan bara tillsättande av en utredning som ska presenteras i mars 2016. Nya regler antas tidigast komma den 1 januari 2017 men det kan redan nu finnas anledning att göra en förberedande översyn av skattesituationen i bolag i välfärdssektorn.

Utredningen föreslår bland annat att en ny avsättningsmöjlighet, företagsfond, införs och ersätter reglerna om skogskonto, skogsskadekonto, upphovsmannakonto, periodiseringsfond och expansionsfond. Två modeller för att beräkna positiv räntefördelning införs och negativ räntefördelning slopas.

Förslagen innebär att inkomst av näringsverksamhet framöver ska kunna disponeras på tre sätt; genom räntefördelning, avsättning till företagsfond eller genom beskattning som inkomst av näringsverksamhet.

Högsta Förvaltningsdomstolen avkunnade förra året en dom som medförde frågetecken kring om en kattrumpa inkomstskattemässigt ska anses utgöra en gåva. Skatterättsnämnden har genom sitt förhandsbesked klargjort sin syn på saken.

I slutet av förra året kom HD med ett nytt avgörande där det fastslogs att utgångspunkten vid en kattrumpa är att gåvoavsikt saknas mot aktiebolaget och att det därför inte är någon gåva samt att stämpelskatt därför ska tas ut. Efter detta befarades även att en ändring skulle ske inkomstskattemässigt, innebärande att kapitalvinstbeskattning skulle utlösas vid transaktioner av det aktuella slaget eftersom de inte ansågs utgöra gåvor.

Skatterättsnämnden har nu i ett förhandsbesked fastställt att en kattrumpa, inkomstskattemässigt, utgör gåva och därmed ska kapitalvinstbeskattning inte ske.

Skatteverket har överklagat förhandsbeskedet och det är nu upp till Högsta förvaltningsdomstolen att bedöma huruvida en kattrumpa är en gåva eller inte.

Slutsatser om en kattrumpa är en gåva av en fastighet eller inte ska därför i nuläget göras med försiktighet.

Interna aktieöverlåtelser

FÖRHANDSBESKED: Upprepade interna aktieöverlåtelser med följden att vinstmedel kunde tas ut till lägre beskattning i inkomstslaget kapital istället för i inkomstslaget tjänst, bedömdes som skatteflykt. Detta medförde att försäljningen av aktierna skulle beskattas enligt de särskilda reglerna för kvalificerade aktier.

Högsta förvaltningsdomstolen har tidigare slagit fast att de särskilda reglerna för kvalificerade andelar inte kan tillämpas på den här typen av transaktioner. Det är troligen anledningen till att man nu vill få det prövat om dessa förfaranden kan angripas med stöd av skatteflyktslagen. Skatterättsnämnden anser att förfarandet strider mot lagstiftningens syfte, vilket innebär att man bortser från transaktionerna och beskattar försäljningen av aktierna som om de vore kvalificerade. Förhandsbeskedet har överklagats till Högsta förvaltningsdomstolen som med största sannolikhet kommer att fastställa beslutet.

Ägarsamband

KAMMARRÄTTSDOM: Vid bedömningen av om två bolag bedriver samma eller likartad verksamhet räcker det med en mindre ägarandel i verksamhetsbolaget. Kammarrätten har i ett mål ansett att ett ägande på endast 2,2 % var tillräckligt för att bolagen skulle anses bedriva samma eller likartad verksamhet, vilket medförde att karenstiden inte började löpa i det bolag som förvaltade kapitalet från försäljningen av verksamhetsbolaget.

Domen bekräftar att man ska undvika även mindre aktieposter i tidigare verksamhetsbolag för att vara säker på att karenstiden börjar löpa i det kapitalförvaltande bolaget i samband med att verksamhetsbolaget säljs.

Lönebaserat utrymme

FÖRHANDSBESKED: Den 1 januari 2014 infördes en ny bestämmelse som innebär att lönebaserat utrymme bara får beräknas om delägaren äger andelar i företaget som motsvarar minst fyra procent av kapitalet i företaget. I ett förhandsbesked har det klargjorts vad som menas med ”kapitalet”. För aktiebolag syftar uttrycket på andelen av aktiekapitalet. Kravet är därmed uppfyllt om man äger minst 4 % av aktiekapitalet oavsett om andelarna ger samma rätt till utdelning eller inte.

Förhandsbeskedet bekräftar vad som troligen varit den allmänna uppfattningen om tolkningen av 4 % regeln. Skatteverket var överens med Skatterättsnämnden om tolkningen av förhandsbeskedet och förhandsbeskedet har inte överklagats.

• Sänkt skatt för pensionärer med lägre inkomstnivåer
  Skillnaderna i beskattning mellan lön och pension tas bort helt för pensionärer med inkomster upp till 120 000 kr per år, samtidigt som skatten även sänks något för pensionärer med inkomster upp till 240 000 kr per år. Med förslaget vill man gynna de med lägst inkomster, det blir därför ingen skillnad för dem som har pension överstigande 240 000 kr per år.
• Avtrappning av jobbskatteavdraget för höga inkomster
  Jobbskatteavdraget trappas gradvis av för dem som har arbetsinkomster som motsvarar 50 000 kr i månaden eller mer. För arbetsinkomster som överstiger 123 000 kr per månad försvinner jobbskatteavdraget helt.
• Uppräkning av skiktgränserna för statlig inkomstskatt
  Den nuvarande regeringen anser att uppräkningen av den nedre skiktgränsen ska ske i en långsammare takt. De föreslår därför en nedre skiktgräns på 421 800 kr och en övre skiktgräns på 616 100 kr för beskattningsåret 2015. På inkomster över 421 800 kr tas statlig inkomstskatt ut med 20 % och på inkomster överstigande 616 100 kr tas ytterligare skatt ut med 5 %.
• Särskild löneskatt för äldre
  Särskild löneskatt utgör en del av de sociala avgifterna. Det är arbetsgivaren som betalar in särskild löneskatt för sina anställda och för personer under 65 år är skattesatsen 24,26 %. Särskild löneskatt ska nu införas med 8,5 % på förvärvsinkomster till personer som vid årets ingång fyllt 65 år. Detsamma ska gälla för personer som inte fyllt 65 år men som under hela året fått hel allmän ålderspension.
• Slopad nedsättning av socialavgifterna för unga
  Nedsättningen av socialavgifterna för personer under 26 år tas bort. Ett omedelbart slopande anses leda till alltför kännbara effekter, därför föreslås att nedsättningen halveras under 2015 för att sedan upphöra helt vid utgången av 2015.
• Begränsning av avdragsrätten för privat pensionssparande
  Pensionssparavdraget sänks från 12 000 kr till 1 800 kr per år under 2015 och slopas därefter helt från 2016.
• Förändringar av RUT-avdraget
  – Skattereduktion för hjälp med läxor och annat skolarbete slopas.
  Det maximala rutavdraget sänks till 25 000 kr för personer under 65 år. För de över 65 år ska taket fortfarande vara 50 000 kr då man antar att dessa personer kan ha ett ökat behov av hjälp. Anledningen till sänkningen är att RUT-avdraget ofta nyttjas av höginkomststagare men med ett lägre tak ska avdraget riktas till medelinkomsttagares behov.
  – Skattereduktionen för kockar, bartenders och inomhus poolrengöring slopas. I propositionen skriver Regeringen att de även avser att se över om det finns anledning att begränsa RUT-avdraget ytterligare.
• Slopad skattereduktion av gåva till ideell verksamhet.
  Skattereduktion för gåva till ideell verksamhet föreslås slopas.
• Slopad avdragsrätt för förvaltningsutgifter
  Avdrag får inte längre göras för förvaltningsutgifter, t.ex. depåavgifter, aviseringsavgifter för lån och bankfack m.m.

Samtliga ändringar föreslås träda ikraft den 1 januari 2015 förutom slopandet av pensionsparavdrag, sänkningen av maxbeloppet för RUT-avdrag, slopandet av kockar m.fl. och gåvoavdraget som föreslås börja gälla från och med den 1 januari 2016.

Dessutom accepterar Socialdemokraterna i en uppgörelse med Miljöpartiet att den sänkta restaurangmomsen blir kvar.

Många av de föreslagna ändringarna var aviserade redan före valet och kommer därför inte som någon överraskning. Med hänsyn till den korta tid som gått sedan regeringen tillträdde kan det förväntas att ytterligare förändringar på skatteområdet kommer framöver.

Regeringen föreslår även att diverse utredningar ska tillsättas t.ex. vill man ha en översyn av 3:12 reglerna. Regeringen anser att spänningarna mellan beskattning av arbetsinkomster och kapitalvinst har ökat sedan skattereformen 1990/1991 och vill därför se över reglerna så att de uppfyller sitt syfte.

Regeringen vill även tillsätta en utredning om beskattning av den finansiella sektorn då den anses underbeskattad på grund av momsundantaget för finansiella tjänster. Regeringen och vänsterpartiet har träffat en överenskommelse om en välfärd utan vinstintresse och som ett led i detta arbete har man nu bestämt att tillsätta en utredning om skatteplanering i välfärdssektorn. Därutöver kommer även paketering av fastigheter som ett verktyg för skatteplanering också att utredas.