Regeringen publicerade nyligen sin lagrådsremiss för enklare och bättre skatteregler för delägare i fåmansföretag som föreslås träda i kraft den 1 januari 2026. Därmed är vi ännu ett steg närmare mot de förändringar som tidigare aviserats. Lagrådet ska nu yttra sig om reglerna och därefter ska en slutlig proposition tas fram som ska godkännas av Riksdagen.

Reglerna styr beräkning av gränsbeloppet vilket innebär hur stor utdelning eller kapitalvinst en delägare i ett fåmansföretag kan ta med låg skatt, och som beskattas till 20 procent.

Gränsbeloppet för lågbeskattad utdelning kommer att beräknas enligt en regel i stället för dagens två alternativa regler. Gränsbeloppet kommer att bestå av tre delar; ett grundbelopp, ett lönebaserat utrymme samt i viss omfattning av omkostnadsbeloppet.

Det nya grundbeloppet motsvarar fyra inkomstbasbelopp (322 400 kr för 2025) och ska fördelas på företagets andelar. Om delägaren äger andelar i flera företag ska beloppet fördelas mellan företagen i proportion till ägd andel.

Lönebaserat utrymme är 50 procent av kontanta bruttolöner i bolaget och dess dotterföretag fördelat på delägarens andelar. I stället för ett lönekrav så införs så kallat löneavdrag på åtta inkomstbasbelopp per delägare (644 800 kr för 2024). Det betyder att din lön beaktas först efter löneavdraget. Kapitalandelskrav som finns i dagens regelverk försvinner. Detta medför att alla delägare kan tillgodogöra sig ett lönebaserat utrymme, men det finns en begränsning i likhet med dagens regler som innebär att det lönebaserade utrymmet kan uppgå till maximalt 50 gånger den egna lönen.

Den del av omkostnadsbeloppet som överstiger 100 000 kr får uppräknas med statslåneräntan plus nio procent och läggas till i gränsbeloppsberäkningen.

Även i fortsättningen får sparat utdelningsutrymme beaktas men däremot slopas uppräkning av det sparade utdelningsutrymmet.

Den särskilda dotterföretagsdefinitionen vid beräkning av lönebaserat utrymme slopas, vilket betyder att dotterföretagsdefinitionen i aktiebolagslagen och årsredovisningslagen åter gäller även i detta sammanhang. I praktiken betyder det att s.k. dubbel koncerntillhörighet återigen blir möjligt.

Karenstiden förkortas från dagens fem hela beskattningsår till fyra. Karenstiden påverkar t.ex. hur länge en andel anses vara kvalificerad efter att delägaren inte längre är verksam i betydande omfattning, vid tillämpning av utomståenderegeln och regeln om samma eller likartad verksamhet.

I betänkandet fanns förslag om att fåmansföretagen skulle lämna tämligen omfattande kontrolluppgifter, men nu föreslår regeringen i stället att den som innehar kvalificerade andelar ska lämna nödvändiga uppgifter i sin inkomstdeklaration. Förslaget medför att delägare alltid ska lämna blankett K10, även om någon utdelning inte erhållits.

Det som tidigare funnits med i betänkandet men som nu har slopats i lagrådsremissen är följande;

• Gemensamt takbelopp för utdelningar och kapitalvinster (vilket innebär att taket för beskattning som tjänst fortsatt är 90 IBB vid utdelning och 100 IBB vid kapitalvinst).
• Att syskon inte skulle ses om närstående (vilket alltså innebär att syskon fortsatt ingår i närståendekretsen).
• Utomståenderegeln formaliseras i lagtext (däremot kommer kravet på ett ägande i betydande omfattning, som uppgår till 30 procent och utarbetats i praxis, nu införas i lagtexten.)

 

I januari 2025 presenterades en utredning om beskattning av carried interest, s.k. särskild vinstandel, i syfte att skapa en mer förutsebar beskattning av dessa inkomster. Det föreslogs att dessa inkomster skulle omfattas av fåmansföretagsreglerna med vissa justeringar. Det vi kan se av förslaget för delägare i fåmansföretag är att löner som betalas ut till anställda i företag som ägs genom en alternativ investeringsfond inte ska räknas med vid beräkningen av löneunderlaget. För övrigt anges det i lagrådsremissen att regeringen inte går vidare med flera förslag från kommittébetänkande. Det är för närvarande oklart om carried interest utredningens förslag har slopats eller om förslaget har halkat efter. Vi bevakar utvecklingen i detta avseende.

Skriven av Maj Saarinen, Partner och skatterådgivare på Advice Skatt