Den utredning som hade i uppdrag att föreslå beskattningsregler för så kallad carried interest (särskilda vinstandelar) inom riskkapitalbranschen har nu presenterats. Ett av syftena med den nya lagstiftningen är att ge klarhet i hur carried interest ska beskattas.
Förslaget innebär att carried interest till aktiva delägare i fonder ska beskattas enligt reglerna för delägare i fåmansföretag, det vill säga som kvalificerade andelar. Dessa regler kombineras med strängare regler för dessa delägare jämfört med nuvarande regler för kvalificerade andelar.
Frågor om hur en särskild vinstandel ska beskattas har under mer än 15 år prövats i ett stort antal ärenden hos Skatteverket och varit föremål för ett stort antal domstolsprocesser. Den centrala frågan i många av dessa processer är vad carried interest är för något. Det vill säga vad är dess sanna natur?
Beroende på vilket synsätt som anammas kan utfallande belopp betraktas som del av vinst vid försäljning av portföljbolag, d v s kapitalvinst, eller som ersättning för individuella arbetsprestationer, d v s som tjänsteinkomst, eller som en kombination av dessa två.
Utredaren föreslår att nya bestämmelser för delägare i riskkapitalfonder ska komplettera inkomstskattelagens regler avseende kvalificerade andelar för delägare som är verksamma i betydande omfattning i fåmansaktiebolag, d v s 3:12-reglerna.
De särskilda 3:12-reglerna för delägare i riskkapitalfonder kommer att omfattas av särskilda villkor – som för delägare som omfattas innebär strängare regler än för ”vanliga” kvalificerade andelar. Det föreslås att rekvisitet ”verksam i betydande omfattning” ges en särskild innebörd för sådana delägare.
De föreslagna paragraferna kommer i korthet att innebära att delägare i bolag som erhåller carried interest kommer att ha en trädaperiod på tio år, till skillnad från vanliga fåmansbolag där trädaperioden är fem år. Om ett företag upphör att vara ett fåmansföretag ska aktierna anses kvalificerad för delägaren även under denna längre period.
Det föreslås även att takbeloppet ska höjas för dessa delägare, dvs. den övre gränsen för utdelningar och kapitalvinst som beskattas i inkomstslaget tjänst. Takbeloppet föreslås höjas till 150 inkomstbasbelopp, jämfört med 90 respektive 100 inkomstbasbelopp, som gäller enligt de vanliga reglerna för kvalificerade andelar. Detta innebär en höjning till ca 12,1 mkr jämfört med ca 7,3 mkr respektive 8,1 mkr räknat på inkomstbasbelopp för 2025.
Det föreslås även att reglerna om beräkning av löneunderlag kommer att begränsas för dessa delägare, samt att den så kallade utomståenderegeln inte ska vara tillämplig för dessa delägare.
De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2026, vilket sammanfaller med förslaget om ändrade regler för delägare i fåmansföretag som presenterats tidigare. Det är positivt att nya regler införs avseende dessa ersättningar som har varit omstridda och behäftade med en stor osäkerhet. Införandet av två olika former av kvalificerade andelar som detta i praktiken innebär kommer dock även att leda till nya svåra bedömningar exempelvis avseende vilka som kommer att omfattas i många situationer. Dessutom kommer det att fortsatt vara ett osäkert rättsläge avseende dessa ersättningar i vissa situationer fram till dess att förändrade regler införs.
Vi följer om förslagen kommer att införas samt om det kommer att göras justeringar i de presenterade förslagen.
Skrivet av:
Jon Wängborg
Partner och skatterådgivare
Petter Anderberg
Skatterådgivare