Statslåneräntan används som referensränta i skattelagstiftningen till exempel som ett mått på en riskfri alternativavkastning samt för att avspegla en låneränta på marknaden. För att undvika oavsedda effekter om statslåneräntan blir noll eller negativ föreslår regeringen att det införs bestämmelser om golv för statslåneräntan i skattelagstiftningen från och med 1 januari 2017.

Två olika nivåer på golven föreslås, noll respektive 0,5 procent. Statslåneräntan ska som lägst anses vara noll procent vid beräkning av exempelvis positivt fördelningsbelopp vid räntefördelning samt gränsbelopp för utdelning och kapitalvinst i fåmansföretag. Statslåneräntan ska som lägst anses vara 0,5 procent vid exempelvis beräkning av schablonintäkt vid avsättning till periodiseringsfond och negativt fördelningsbelopp vid räntefördelning samt värdet av bilförmån.