Förmån av icke offentligt finansierad hälso- och sjukvård som arbetsgivaren har betalat för den anställdes räkning har till och med den 30 juni 2018 varit en skattefri förmån för anställda.

Från och med den 1 juli 2018 har skattefriheten slopats och den som får fri hälso- och sjukvård ska i princip beskattas för förmånen enligt vanliga regler. Från och med detta datum är såväl offentligt som icke offentligt finansierad hälso- och sjukvård en skattepliktig förmån.

Att förmån av privat hälso- och sjukvård numera är skattepliktig innebär att arbetsgivaren ska betala arbetsgivaravgifter på förmånens värde. Samtidigt får arbetsgivaren avdrag för kostnader för förmånen. Skattepliktiga förmåner ska enligt huvudregeln värderas till marknadsvärdet, vilket motsvarar det pris som den anställde själv skulle ha fått betala för förmånen.

De nya reglerna medför t.ex. att arbetsgivarbetalda privata sjukförsäkringar förmånsbeskattas. Av förenklingsskäl gäller dock att förmån av fri sjukförsäkring ska värderas till ett belopp som motsvarar arbetsgivarens kostnad för förmånen, d.v.s. normalt premien för försäkringen.

Notera att skattereglerna om förmån av företagshälsovård, förebyggande behandling och rehabilitering inte ändrades. Sådana förmåner är fortfarande skattefria för de anställda och avdragsgilla för arbetsgivaren. Med sådana förmåner avses i huvudsak insatser som arbetsgivaren ansvarar för enligt arbetsmiljölagen.

Gränsdragningen mellan skattefria och skattepliktiga förmåner kan vara svår. Skatteverket har utfärdat ett ställningstagande om förmån av hälso- och sjukvård där man bl.a. behandlar gränsdragningsfrågorna (den 30 oktober 2018, dnr 202 340340-18/11).

Har du frågor om i vilka situationer hälso- och sjukvårdskostnader som tillhandahålls inom ramen för rehabilitering, förebyggande behandling eller företagshälsovård kan vara skattefria är du välkommen att kontakta oss.