Den 21 september 2020 lämnade Regeringen budgetpropositionen för 2021 till Riksdagen. Advice har sammanställt de viktigaste förslagen som berör skatter. De flesta av förslagen har uppkommit för att avhjälpa den ekonomiska ansträngningen som pandemin orsakat.

Stödåtgärder är ofta kopplade till villkor som måste vara uppfyllda för att stöd kan medges. Advice hjälper gärna Dig och/eller Ditt företag i bedömningen huruvida ni har möjlighet att få stöd enligt förslagen. 

Uppskovsränta tas bort

Den som säljer en privatbostad med vinst och köper en ny bostad kan under vissa förutsättningar få uppskov med beskattning av kapitalvinsten. Enligt dagens regler betalar den som har ett uppskovsbelopp en skatt på ca 0,5 procent av uppskovsbeloppet (den uppskjutna kapitalvinsten) varje år, eftersom uppskovet räknas som en schablonintäkt i deklarationen. Skatten kallas även för uppskovsränta.

För att människor ska kunna flytta dit jobben finns behöver nyttjandet av bostadsbeståndet förbättras. Syftet med den föreslagna förändringen är att öka rörligheten på bostadsmarknaden genom att minska inlåsningseffekterna. Därför föreslås det att uppskovsräntan ska tas bort.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2021 och tillämpas på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2020. Både befintliga och framtida uppskov föreslås omfattas av de nya reglerna.

Justering av de nya skattereglerna för företag

Den 1 januari 2019 infördes nya skatteregler för företagssektorn. De nya reglerna innebär bland annat en generell begränsning för företags ränteavdrag. I samband med reformeringen gjordes även följdändringar i den så kallade koncernbidragsspärren.

Ändringarna av koncernbidragsspärren har visat sig kunna leda till situationer där spärren inte fungerar enligt sitt syfte. Detta eftersom företag, enligt de nya reglerna, i vissa situationer inte får dra av koncernbidragsspärrade underskott i förhållande till företagets egna vinster.

För att komma till rätta med detta kommer Regeringen avisera ett förslag om att företag som helt eller delvis inte får dra av årets ränteutgifter på grund av ränteavdragsbegränsningen enligt huvudregeln, i vissa fall istället ska kunna justera sina avdrag för tidigare års underskott i förhållande till de nekade ränteavdragen. En sådan justering innebär att företagen ska öka avdragen för koncernbidragsspärrade underskott. Regeringen föreslår även att avdragen för koncernbidragsspärrade underskott och ränteavdragen under vissa förutsättningar ska justeras samtidigt.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2021.

Tillfällig skattereduktion för investeringar i inventarier

Förslaget innebär att det införs en tillfällig skattereduktion för investeringar i inventarier, vilket betyder att en lägre inkomstskatt betalas. Skattereduktionen föreslås uppgå till 3,9 procent av anskaffningsvärdet på inventarier som anskaffats under 2021. Förslaget är tänkt att gälla för alla fysiska och juridiska personer som redovisar inkomst av näringsverksamhet samt handelsbolag. För att erhålla skattereduktionen krävs att inventarierna innehas under en viss tid. Transaktioner som genomförs inom intressegemenskap undantas från möjligheten till skattereduktion.

Skattereduktionen föreslås träda i kraft den 1 januari 2022. För företag som har kalenderår som beskattningsår kommer skattereduktionen att begäras i inkomstdeklarationen för beskattningsåret 2022. Det kommer att finnas möjlighet att göra skattereduktion för outnyttjat utrymme för skattereduktion det efterföljande året.

Förslaget är ännu inte fullt berett och regeringen avser att återkomma med närmare utformning inom kort.

Tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga vuxna

Arbetsgivaravgifter uppgår för närvarande till 31,42 procent. Eftersom pandemin har slagit hårt mot ungas möjlighet till anställning och extrajobb har Regeringen föreslagit en tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgifter som betalas på ersättning till personer som vid årets ingång fyllt 18 men inte 23 år. De nedsatta arbetsgivaravgifterna uppgår till 19,76 procent, vilket innebär en sänkning med 11,66 procentenheter. Nedsättningen föreslås gälla för den del av ersättningen som uppgår till högst 25 000 kronor per kalendermånad.

Förslaget föreslås träda i kraft den 1 april 2021 och bestämmelserna ska gälla till den 31 mars 2023.

Tillfälligt utvidgad nedsättning av arbetsgivaravgifter för den först anställde

I dag finns det en möjlighet för ett enmansföretag som anställer en första person att under 24 månader i följd få nedsättning av arbetsgivaravgifterna. Nedsättningen innebär att det bara är ålderspensionsavgiften (10,21 procent) som ska betalas på den del av ersättningen som inte överstiger 25 000 kronor per kalendermånad.

Med enmansföretag avses i detta sammanhang aktiebolag som inte har någon anställd eller endast en anställd som också är delägare, handelsbolag utan anställda och högst två delägare samt enskilda näringsidkare.

Förslaget innebär att företag som inte har någon anställd och som anställer en eller två personer samt företag med en anställd och som anställer ytterligare en person kommer att ges rätt till nedsättning av arbetsgivaravgifterna.

Den föreslagna nedsättningen gäller för anställningar under perioden 1 juli 2021 – 31 december 2022.

Omsättningsbaserat stöd till enskilda näringsidkare

Många enskilda näringsidkare har inte kunnat dra nytta av de åtgärder som hittills presenterats med anledning av pandemin. Det föreslagna stödet för enskilda näringsidkare har många likheter med omställningsstödet. Dessa företag kan få ersättning med 75 procent av omsättningstappet. En förutsättning är bl.a. att den enskilde näringsidkaren har haft en omsättning på minst 200 000 kronor under föregående år.

Stödet är uppdelat i tre stödperioder där motsvarande månad eller månader föregående år utgör respektive stödperiods referensperiod. För att stöd ska beviljas krävs att nettoomsättningen för:

• Mars – april 2020 understeg 70 procent av nettoomsättningen för referensperioden 2019
• Maj 2020 understeg 60 procent av nettoomsättningen för referensperioden 2019 och
• Juni och juli 2020 understeg 50 procent av nettoomsättningen för referensperioden 2019.

Den enskilda näringsidkaren kan få stöd på totalt 120 000 kronor fördelat på de respektive stödperioderna mars-april (48 000 kronor), maj (24 000 kronor) och juni-juli (48 000 kronor).

Mer konkurrenskraftig expertskatt

Utländska experter, forskare och nyckelpersoner kan i dag som längst få skattelättnad under de tre första åren av den tidsbegränsade vistelsen i Sverige. Regeringen föreslår att denna tidsgräns utvidgas till att omfatta högst fem år räknat från den dag vistelsen i Sverige påbörjades.

Förslaget innebär att de svenska reglerna i större utsträckning motsvarar reglerna i andra länder i Europa. Regelförändringen är också viktig då den kan stärka Sveriges långsiktiga förmåga att konkurrera om internationell kompetens.

Den utvidgade tidsgränsen föreslås träda i kraft den 1 januari 2021 och gälla för vistelser i Sverige som påbörjats efter den 31 maj 2020.

Förstärkt avdrag för forskning och utveckling, s.k. FoU-avdrag

FoU-avdraget innebär att företag som anställer personer som arbetar med forskning och utveckling betalar lägre arbetsgivaravgifter och lägre allmän löneavgift. FoU-avdraget innefattar många villkor som ska vara uppfyllda för att avdrag ska medges. Ett villkor är s.k. arbetsvillkor, vilket innebär att den anställde ska ha arbetat med FoU minst tre fjärdedelar av arbetstiden för att avdrag ska få göras. Dessutom finns det ett tak för nedsättning vid 450 000 kronor per månad.

Förslaget innebär att arbetsvillkoret sänks så att det räcker att den anställde har arbetat med FoU minst hälften av arbetstiden under kalendermånaden för att avdrag ska få göras. Samtidigt höjs taket för nedsättning till 600 000 kr per månad.

Förslaget föreslås träda i kraft den 1 juli 2021.