Skatterättsnämndens (SRN) prövning i ett nyttförhandsbesked sätter utomståenderegeln på sin spets – och tolkningen får oöverskådliga konsekvenser då det kommer krävas full insyn i hur andra investerare redovisar sina innehav. SRN har bedömt att utomstående ägare inte har varit ”utomstående” i lagens mening. Beskedet har överklagats till Högsta förvaltningsdomstolen.

Tolkningen innebär att passiva investerare inte anses utgöra utomstående ägare om de investerar från ett K10-bolag, det vill säga ett bolag där de själva är verksamma. Därmed kan den aktiva delägarens beskattning påverkas av den passiva ägarens skattesituation.

Står sig bedömningen medför detta att aktier kan klassificeras som kvalificerade för personer som tidigare bedömt sina aktier vara okvalificerade. Därtill kan det för många bli väldigt svårt, och i flera fall rent utav omöjligt, att utreda och klassificera de egna aktierna. Skälet är att delägaren inte bara behöver kunskap om ägarfördelning och på vilket sätt andra ägare är verksamma i det egna bolaget, utan delägaren kan därtill behöva ingående uppgifter om hur ägandet ser ut i andra företag och ägarstrukturer och på vilket sätt andra personer har varit verksamma i andra bolag.

Bakgrunden i det aktuella fallet var att en nyckelperson i ett företag, X AB, erbjudits att köpa en mindre post aktier i företaget. Inför ett eventuellt köp av aktierna ville nyckelpersonen få besvarat om aktierna i dennes ägande skulle ses som kvalificerade eller okvalificerade. Normalt skulle aktierna vara kvalificerade eftersom nyckelpersonen är verksam i betydande omfattning i företaget.

Är utomståenderegeln tillämplig är aktierna i stället okvalificerade. För det krävs att mer än 30 procent av aktierna ägs av utomstående personer och att dessa har rätt till utdelning. Huruvida personer är ”utomstående” är knäckfrågan i fallet. Motivet bakom utomståenderegeln är att risken för omvandling av arbetsinkomster till lägre beskattade kapitalinkomster är mindre om utdelning och kapitalvinst även tillfaller de utomstående ägarna.

Det aktuella företaget ägs till mer än 70 procent av ett annat företag, Y AB, som i sin tur ägs av ett antal personer vars aktier är kvalificerade för dem, då de är verksamma i Y AB. Ägarna i Y AB har däremot inte varit operativt verksamma i X AB. Som förutsättning kommer Y AB att ha fört över kapital till X AB genom en nyemission i X AB.

Utformningen av utomståenderegeln medför att för att regeln ska kunna aktualiseras ska X AB och Y AB inte anses bedriva samma eller likartad verksamhet. Tidigare rättsfall avseende ”kapitalsmitta” innebär att när vinstmedel förs över från ett fåmansaktiebolag till ett annat fåmansaktiebolag medför det att bestämmelsen om samma och likartad verksamhet blir tillämplig.

SRN har i det aktuella fallet inte ansett att en annan tolkning av utomståendebegreppet ska göras i ett fall där det inte finns risk för inkomstomvandling mellan arbetsinkomst och kapitalinkomst. Nyckelpersonens aktier blir därför kvalificerade.

Prövar Högsta förvaltningsdomstolen frågan i sak är det relativt troligt att de kommer landa i samma slutsats. Vi på Advice bevakar självklart detta.

Har du själv, eller en kund till dig, ett ägande där det även finns utomstående ägare kan det finnas idé att göra en second opinion på aktiernas klassificering. Är detta något du vill diskutera så kontakta gärna oss på Advice.