Dödsbodelägarna har önskat köpa ut aktier från det utländska dödsbo där de är delägare för en bestämd köpeskilling och mot revers. Reverserna skulle därefter skiftas ut från dödsboet och upphöra. Skälet för tillvägagångssättet var att utan beskattning få en högre anskaffningskostnad på aktierna. Skatterättsnämnden som prövat frågan har dock ansett att även anskaffningskostnaden ska ärvas.
De två sökandena A och B är syskon. När deras far gick bort var han bosatt utomlands och begränsat skattskyldig i Sverige. Dödsbodelägare i dödsboet efter fadern är syskonen tillsammans med dödsboet efter deras mor. Tillgångarna i dödsboet efter fadern består i huvudsak av aktier i ett bolag. Syskonens mor har också gått bort, men detta har skett efter faderns bortgång. A och B är även dödsbodelägare i dödsboet efter modern med 50 procent vardera.
A och B vill att aktierna i dödsboet efter fadern skiftas ut. Därefter ska de köpa 50 procent var av de aktier som dödsboet efter modern äger för en bestämd köpeskilling som betalas med revers. Köpeskillingen ska motsvara marknadsvärdet på aktierna vid den tidpunkt då modern gick bort, varmed det inte uppstår en vinst hos dödsboet efter modern.
Efter att aktieköpen skett skulle reverserna från dödsboet efter modern skiftas ut till A och B, varmed dessa skulle upphöra att gälla.
A och B anser att deras anskaffningskostnad för aktierna ska motsvara köpeskillingen för aktierna eftersom de kommer ha ingått civilrättsligt giltiga avtal och förvärvet i sin helhet ska betraktas som ett köp. Vidare anser de att utskiftningen av reverserna inte föranleder någon beskattning, eftersom det inte uppstår någon vinst i dödsboet efter modern vid försäljningarna av aktierna.
Skatteverket anser istället att A och B:s förvärv av aktier i sin helhet ska anses ha skett genom arv, vilket innebär att A och B ska överta den anskaffningskostnad som deras far skulle haft vid en försäljning.
Skatterättsnämnden har vid sin prövning gått på Skatteverkets linje och ansett att A och B:s förvärv av aktierna från dödsboet i sin helhet ska anses skett genom arv eftersom de rättshandlingar som genomförs ska ses i ett sammanhang. Det innebär att syskonens anskaffningskostnad för aktierna ska motsvara det som hade använts av deras far om han hade sålt aktierna vid detta tillfälle. Eftersom aktieöverlåtelserna anses ske genom arv uppkommer däremot inte någon beskattning av A och B genom tillvägagångssättet.