Högsta förvaltningsdomstolen har i en dom fastslagit att distansarbete kan räknas som arbete i Sverige i socialförsäkringsfrågor. Domen öppnar upp en möjlighet för anställda som arbetar på distans att omfattas av den svenska arbetsbaserade socialförsäkringen även om de fysiskt inte utför något arbete i Sverige.

I målet hade en person anställd vid Stockholms universitet flyttat till Sydafrika där hon arbetade på distans. Under 2019 ansökte personen om tillfällig föräldrapenning och fick avslag eftersom Försäkringskassan ansåg att hon inte omfattades av den arbetsbaserade socialförsäkringen som grundas på arbete i Sverige. Myndigheten ansåg i stället att hon arbetade i Sydafrika.

Högsta förvaltningsdomstolen kom till en annan slutsats om personens socialförsäkringstillhörighet och uttalade att Försäkringskassan fäste för stor vikt vid den anställdes fysiska närvaro i Sverige. I enlighet med vad som framgår av förarbeten ansåg domstolen att frågan om arbete kan anses utgöra förvärvsarbete i Sverige måste bedömas utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Omständigheter som ska beaktas enligt domstolen är arbetets karaktär, arbetsgivarens verksamhet i Sverige och var den anställde är anställd.

I det aktuella fallet ansåg domstolen att arbetet kunde räknas som förvärvsarbete i verksamhet i Sverige eftersom personens arbetsuppgifter hade den karaktären att hon kunde utföra dem på distans från Sydafrika.

Domen fastställer att även distansarbete från utlandet kan anses vara arbete i Sverige i socialförsäkringsfrågor. Mot bakgrund av den ökade rörligheten som vi ser på arbetsmarknaden innebär domen ett viktigt förtydligande av socialförsäkringslagens krav på arbete i Sverige och arbetsgivarens skyldighet att betala svenska arbetsgivaravgifter. Vi på Advice finns tillgängliga om ni har frågar om hur domen kan påverka dig och ditt bolag.