Under eftermiddagen den 3 november släpptes den utredning som påbörjades 2014 och förväntas medföra ändrade bestämmelser för delägare i fåmansföretag. En utgångspunkt för utredningen har varit att förslagen sammantaget ska medföra ökade skatteintäkter. Utredningen har även syftat till att förenkla nuvarande bestämmelser.

De föreslagna ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2018. De förslag som presenterats är inte så omfattande som har befarats och kan ses som delat positiva och negativa.

Den största förändringen avser skatteuttagen inom gränsbeloppet för kvalificerade andelar som höjs till 25 procent mot dagens 20 procent. Därmed föreslås samma skattenivå för kvalificerade andelar som idag gäller för andra onoterade andelar. Det medför att det finns skäl att se över sin möjlighet till utdelning innan de nya bestämmelserna träder i kraft.

Utredningens förslag bygger på att dagens system ska behållas och därmed utgår fortfarande beskattningen ifrån ett kapitalavkastningssystem. Det bygger på att en viss procent anses vara kapital, beräknat utifrån antingen huvudregeln eller förenklingsregeln, och resterande del anses vara tjänst upp till och med ett takbelopp.

Vid beräkning av kapitalavkastningen så kommer huvudregeln att påverkas av ändringar i löneunderlagsregeln. I stället för som idag med en jämn uppdelning om 50 procent kommer det lönebaserade utrymmet utgå ifrån en trappa där beloppet som får tillgodoräknas varierar mellan 10 procent (ca 500 000 kr), 25 procent (ca 500 000 kr – 3,6 Mkr) och 50 procent (över 3,6 Mkr) beroende på löneuttaget. Löneunderlaget fördelas på delägarna innan det lönebaserade utrymmet beräknas och inte på delägarnas ägarandel. För närstående kommer dock det lönebaserade utrymmet beräknas gemensamt. Därtill föreslås löneuttagskravet för att få använda löneunderlaget höjas.

Det kapitalandelskrav om fyra procent som idag krävs för att få tillgodoräkna sig det lönebaserade utrymmet föreslås tas bort.

Den del av en utdelning eller kapitalvinst som överstiger gränsbeloppet beskattas i inkomstslaget tjänst. Det finns dock ett tak för hur mycket som ska tjänstebeskattas. Utredningen föreslår samma takbelopp på 100 inkomstbasbelopp avseende både utdelningar och kapitalvinster. Idag gäller 90 inkomstbasbelopp avseende utdelningar. Den del av en utdelning eller kapitalvinst som överstiger takbeloppet beskattas idag enligt normalskattesatsen till 30 procent och föreslås av utredningen sänkas till 25 procent, i likhet med den skattesats som gäller för gränsbeloppet. Därtill föreslås att takbeloppet endast ska avse avyttringar under beskattningsåret jämfört med avyttringsåret och de fem föregående beskattningsåren som idag gäller. 

Det gränsbelopp som får beräknas enligt förenklingsregeln föreslås sänkas från dagens 2,75 inkomstbasbelopp till 1,75 inkomstbasbelopp. Det motsvarar en sänkning från dagens ca 160 000 kr till 100 000 kr. För andelsägare i flera bolag är det idag möjligt att använda förenklingsregeln i ett av bolagen och sedan använda huvudregeln i de övriga bolagen. Utredningen föreslår att om förenklingsregeln används i ett bolag får ett gränsbelopp inte beräknas i övriga bolag., Den som är delägare i flera företag får alltså antingen använda huvudregeln i alla bolag eller använda förenklingsregeln i ett bolag och avstå att beräkna ett gränsbelopp avseende övriga bolag.

Utredningen föreslår även en undantagsregel som gäller ägarskiften mellan närstående som underlättar generationsskiften för ägare.

Huvuddragen av de föreslagna ändringarna kan sammanfattas med följande:

• Kapitalbeskattningen kommer ske med 25 %
• Löneunderlaget kommer att beräknas utifrån en trappa med tre skikt som beräknas till 10, 25 och 50 % av andelsägarens löneunderlag
• Löneuttagskravet för att få använda löneunderlaget höjs
• Löneunderlaget fördelas på delägarna innan det lönebaserade utrymmet beräknas
• Kapitalandelskravet på 4 procent för delägaren avskaffas
• Förenklingsregeln sänks till 1,75 inkomstbasbelopp
• Delägaren får använda huvudregeln i alla bolag eller förenklingsregeln i ett