Den som är utflyttad från Sverige och inte längre har någon väsentlig anknytning hit, är ändå obegränsat skattskyldig här, om denne stadigvarande vistas här. Det saknar vid bedömningen betydelse om det finns ett eget boende för övernattningarna eller om dessa istället exempelvis sker på hotell eller hos bekanta.

Vad som avses med stadigvarande vistelse är inte definierat i lag och ofta föremål för diskussion. Av praxis framgår att vistelsen i princip ska vara en sammanhängande period om sex månader eller mer och där tillfälliga avbrott i den stadigvarande vistelsen inte frånräknas. När vistelserna i Sverige understiger sex månader ska prövningen av om det är en stadigvarande vistelse bedömmas utifrån vistelsens längd, omfattning och regelbundenhet. Vid mer regelbundna vistelser krävs inte samma omfattning för att det ska vara fråga om stadigvarande vistelse enligt praxis.

Det ena fallet rör två makar som flyttat till Portugal. Efter sin flytt planerar de att vistas i Sverige tre månader under sommaren. Därutöver planerar de att göra kortare besök till Sverige om uppskattningsvis 30 dagar per år. De kommer inte ha något schema över de kortare besöken och dessa kan komma att göras vid fem till sex tillfällen och med ca tre till fem dagar per gång.

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) anser att enbart det förhållandet att makarna regelbundet kommer att tillbringa tre sammanhängande sommarmånader i Sverige inte medför att de ska anses stadigvarande vistas här. Inte heller med beaktande av övriga besök anser HFD att vistelsen är av sådan omfattning att den ska ses som stadigvarande.

HFD har även prövat stadigvarande vistelse  i ett annat fall där en person vistas i Sverige en längre tid under sommaren. I det fallet avsåg en utflyttad person att vistas i Sverige under fem sommarmånader, och därtill vid tre tillfällen under året. HFD ansåg att personen enbart mot bakgrund av den omfattande sommarvistelsen ska anses vistas stadigvarande i Sverige och därmed är obegränsat skattskyldig här.

Advice Skatteinfo har vid flera tillfällen skrivit om fall som rör stadigvarande vistelse. Det överaskar att HFD tar ställning i det första målet utan att veta hur de övriga 30 dagarna fördelar sig över året. Avgörandet kan tolkas som att HFD ansett att begreppet stadigvarande vistelse har fått en något sträng tolkning i praxis och att det i princip ska vara möjligt att vistas i Sverige under tre sommarmånader och därtill ytterligare 30 dagar fördelat på som maximalt sex andra tillfällen oavsett hur dessa besök sprids ut under året. Fördelade på detta sätt accepteras alltså de ca 122 övernattningarna i Sverige. I ett ej överklagat förhandsbesked som Advice Skatteinfo skrev om i våras ansåg Skatterättsnämnden att 111 övernattningar i Sverige, med det vistelsemönster som då aktualiserades, istället medförde stadigvarande vistelse här.