Riksdagen beslutade nyligen att det lägsta aktiekapitalet i aktiebolag sänks. Från den 1 januari 2020 kommer gränsen att vara 25 000 kronor.

Det lägst tillåtna aktiekapitalet i ett aktiebolag har sedan 2010 varit 50 000 kronor. Kapitalkravet fungerar som skydd för bolagets borgenärer eftersom aktiebolagsformen, till skillnad från enskild näringsverksamhet, inte medför personligt betalningsansvar för sina ägare. Ändringen följer utvecklingen inom EU-samarbetet, där kraven för lägsta aktiekapital i många länder är obefintliga. När aktiekapitalet tidigare sänktes fick det som effekt att aktiebolagsformen använts i större utsträckning även av företag som inte är i behov av särskilt kapitalkrävande tillgångar.

Förslaget möttes av kritik från flera remissinstanser, som i vissa fall menade att sänkningen varken är nödvändig eller efterfrågad, och även öppnar väg för oseriösa företag. En annan konsekvens kan bli att borgenärer börjar kräva ytterligare säkerheter för sina fordringar, såsom pant och borgensåtaganden.

Det sänkta kapitalkravet medför högre risk för tvångslikvidation. Gränsen för kapitalbrist som kan leda till tvångslikvidation ligger vid halva aktiekapitalet, det vill säga 12 500 kronor för de nya bolagen.

Det är värt att notera att risken för tvångslikvidation kan minimeras i bolaget genom att välja ett högre aktiekapital än det lägsta.

Står du inför en potentiell ombildning till aktiebolag eller funderar på att starta ett aktiebolag? På Advice har vi alltid färdiga lagerbolag redo för att underlätta vid omstrukturering, ny- och ombildning. Kontakta oss för en utvärdering av din specifika situation.