I slutet av året är det då dags att se över löneuttaget för delägare i företaget för att ta tillvara löneunderlaget. För dig som äger andel i ett fåmansföretag är det ofta optimalt att beräkna det lågbeskattade utdelningsutrymmet enligt huvudregeln i din K10-blankett. Det kan ge 20 procent i skatt på utdelning från företaget nästa år. Uppfyller du som delägare löneuttagskravet?

Huvudregeln eller förenklingsregeln i fåmansföretag?

I fåmansföretag har delägaren möjlighet att välja mellan förenklingsregeln och huvudregeln vid beräkning av det lågbeskattade utdelningsutrymmet (gränsbeloppet) som redovisas på blankett K10.

Förenklingsregeln innebär att gränsbeloppet utgörs av ett schablonbelopp som bestäms varje år.

Huvudregeln är vanligtvis det fördelaktigare alternativet för dig som har anställda och tar ut egen lön i företaget. För att beräkna lönebaserat utrymme enligt huvudregeln krävs bland annat att delägaren äger andel i företaget som motsvarar minst 4 procent av kapitalet i företaget. Därtill ställs krav på att ägarens egen kontanta lön för året, eller en närståendes lön, uppgår till minst ett visst belopp. Detta villkor benämns som löneuttagskravet.

Beräkning av gränsbeloppet enligt förenklingsregeln eller huvudregeln innebär att utdelning upp till det framräknade gränsbeloppet beskattas med 20 procent. Utdelning som överstiger gränsbeloppet beskattas som inkomst av tjänst med ca 50-54 procents skatt, upp till som högst ca 6,14 miljoner kronor (beskattningsår 2021). Utdelning över det beloppet beskattas i inkomstslaget kapital med 30 procent i skatt på utdelningen.

Ett ytterligare krav oavsett om det lågbeskattade utdelningsutrymmet i blankett K10 beräknas enligt förenklingsregeln eller huvudregeln är att aktierna i det företag som gränsbelopp beräknas för ska ägas vid årets ingång.

Gränsbelopp enligt huvudregeln

Villkoret om att delägaren, eller en närstående, har tagit ut tillräckligt stor lön ska vara uppfyllt året före beskattningsåret och även löneunderlaget beräknas på utbetalda löner året före beskattningsåret.

654 720 kr eller mer i bruttolön är det belopp delägaren eller en närstående vanligtvis behöver ta ut för att uppfylla löneuttagskravet.

I vissa fall räcker ett lägre löneuttag för att löneuttagskravet ska vara uppfyllt. Vid beräkningen av ditt gränsbelopp för beskattningsår 2022 (utdelning som tas ut 2022) enligt huvudregeln medför löneuttagskravet att du som delägare eller din närstående under 2021 ska ha tagit ut en kontant lön som överstiger det lägsta av 409 200 kr (6 inkomstbasbelopp) + 5 procent av den sammanlagda kontanta ersättningen till anställda i företaget eller dess dotterföretag, alternativt 654 720 kr (9,6 inkomstbasbelopp), för att tillgodogöra sig löneunderlaget i företaget. Villkoret innebär även att lönen behöver vara utbetald under året.

Med löneunderlag avse kontant ersättning som betalats till arbetstagarna i företaget och dess dotterföretag. Ersättningar som omfattas av statligt bidrag för lönekostnader räknas bort ifrån löneunderlaget och förmåner får inte heller medräknas. Har företaget exempelvis erhållit stöd för permitterad personal får detta inte ingå i det löneunderlaget.

Med dotterföretag avses i sammanhanget ett företag där moderföretaget äger mer än 50 procent av kapitalet. Om lön utbetalats i ett dotterföretag som inte är helägt ska så stor andel av ersättningen som motsvarar moderföretagets andel medräknas.

Det lönebaserade utrymmet är 50 procent av löneunderlaget och proportioneras utifrån ägd andel i företaget.

Som exempel innebär detta att om kontant lön som har betalats ut till de anställda i ett företaget under 2021 uppgår till 3 000 000 kr måste utbetald kontant bruttolön till delägaren uppgå till minst 559 200 kr för att löneuttagskravet ska vara uppfyllt (409 200 kr + 150 000 kr (5 procent av 3 mkr)). Det lönebaserade utrymmet beräknas då till 1 500 000 kr. Äger delägaren 50 procent av aktierna får denne då tillgodoräkna sig 750 000 kr motsvarande 50 procent av löneunderlaget vid beräkning av sitt lönebaserade utrymme.

Vid beräkning av gränsbeloppet får därtill en viss del av omkostnadsbeloppet för aktierna räknas med och finns det ett sparat outnyttjat utdelningsutrymme från tidigare år får även detta tas med och räknas upp med med en viss procent.

I företag med stora löneunderlag kan en ytterligare begränsningsregel behöva beaktas som innebär att det egna lönebaserade utrymmet inte får beräknas till mer än 50 gånger den högsta lönen inom närståendekretsen. Tar till exempel en delägare som äger samtliga aktier i ett företag ut 660 000 kr i kontant lön begränsas det egna lönebaserade utrymmet till 33 mkr. Vid stora löneunderlag i företaget medför denna begränsningsregel att det i vissa företag med stora löneunderlag kan vara fördelaktigt att ta ut egen lön med mer än de 9,6 inkomstbasbelopp som medför att löneuttagsvillkoret är uppfyllt.

Gränsbelopp enligt förenklingsregeln

Tar en delägare inte ut lön i företaget, eller om lön inte tas ut med tillräckligt stort belopp för att uppfylla löneuttagskravet, kan gränsbelopp beräknas enligt förenklingsregeln. 

Gränsbelopp avseende 2021 beräknat enligt förenklingsregeln uppgår till 183 700 kr (2,75 inkomstbasbelopp år 2020) fördelat på samtliga andelar i företaget. Gränsbelopp beräknat enligt förenklingsregeln för 2022 uppgår till 187 550 kr (2,75 inkomstbasbelopp 2021) fördelat på samtliga andelar i företaget. Om delägaren exempelvis äger 50 procent av aktierna i företaget får ägaren tillgodoräkna sig 50 procent av detta belopp.

Gränsbelopp enligt förenklingsregeln får beräknas bara för aktier i ett företag om delägaren äger aktier i flera fåmansföretag.

Det är däremot möjligt att alternera mellan förenklingsregeln och huvudregeln olika år utifrån vad som blir fördelaktigast.

Viktiga beloppsgränser för löneuttag 2021

Olika beloppsgränser kan behöva beaktas i fråga om löneuttag i bolaget. Följande beloppsgränser kan vara bra att känna till och reflektera över:

• 380 800 kr ger maximal sjukpenning
• 476 000 kr ger maximal föräldrapenning
• 550 374 kr ger maximal pensionsavsättning för allmän pension
• 523 200 kr utgör gränsen för statlig inkomstskatt (20 %)

De flesta har rätt till ett grundavdrag på 14 000 kr. I praktiken kan man därför tjäna 537 200 kr innan den statliga inkomstskatten slår till.

Särskilt om extra löneuttag i fåmansföretag

Under en period där många företag haft personal permitterade och erhållit korttidsstöd för detta kan det vara bra att känna till att Tillväxtverkets säger att om ett fåmansföretag ökar löneuttaget för ägare under en stödperiod, tex genom extra löneuttag eller bonus, kan detta tala emot att tillräckliga åtgärder gjorts för att minska kostnader för arbetskraft i företaget. Något som kan diskvalificera företaget från att vara berättigad till stöd, vilket då också kan resultera i en återbetalning av stöd. Även beslut om utdelningar kan diskvalificera för rätt till korttidsstöd beroende av när dessa beslutas och verkställs.

Har ni frågor som rör vilket löneuttag som ska uppfyllas i er situation, beräkning av det lågbeskattade utrymmet eller frågor om hur stor utdelning ni har möjlighet att ta ut är ni välkomna att höra av er till oss.