Den som har varit verksam i betydande omfattning i ett fåmansaktiebolag har möjlighet att vara passiv i bolaget under en tidsperiod på fem år efter det år då ägaren upphörde att vara verksam, och därefter ta ut utdelning till 25 procents beskattning, då aktierna efter detta kan vara okvalificerade. Men det finns saker att fundera över. Perioden som ägaren ska vara passiv brukar benämnas karensperiod. Det är även möjligt att sälja aktierna i verksamhetsbolaget genom ett holdingbolag där ägaren inte är verksam för att därefter inleda karensperioden.

Ett villkor för att karensperioden ska löpa är att personen inte heller är verksam i ett annat fåmansaktiebolag som bedriver samma eller likartad verksamhet.

I ett förhandsbesked från Skatterättsnämnden (SRN) var förutsättningarna att två delägare genom sina holdingbolag hade sålt sina innehav i ett bolag där de hade varit verksamma till en extern köpare. De hade fortsatt att vara anställda i det sålda bolaget på ledande positioner och med marknadsmässig lön, men inte längre som ägare. Affären innebar att holdingbolagen utöver försäljningspriset även skulle erhålla tilläggsköpeskillingar under två år som inföll under karensperioden. Säljarna ville veta om dessa transaktioner medförde en överföring av medel från det bolag där de nu var verksamma och att detta skulle kunna smitta holdingbolagen, tillika karensbolagen. Med smitta till karensbolagen menas i detta avseende att sökandena skulle anses verksamma i annat bolag som bedriver samma och likartad verksamhet och att karenstiden skulle behöva räknas på nytt.

SRN konstaterade att för att en aktieägare eller närstående till denne ska anses verksam i ett annat bolag som bedriver samma eller likartad verksamhet krävs att denne också ska ha ett ägande i detta bolag. Eftersom de sökande eller närstående till dem inte har haft ett ägande i det bolag som de sålt efter försäljningen så smittar inte tilläggsköpeskillingarna aktierna i karensbolagen.

Sökandena ställde även en fråga som rör om de efter att karenstiden i holdingbolagen löpt ut tar en utdelning i början av året, och därefter senare under samma beskattningsår som utdelningen togs kan börja bedriva verksamhet i holdingbolagen utan att beskattningen av utdelningen påverkas. SRN konstaterar att bestämmelsen om kvalificerade andelar utgår från förhållandena under beskattningsåret och de fem föregående beskattningsåren och att bara se till förhållandena under del av året inte är möjligt. Det medför att i ett sådant scenario skulle utdelningen beskattas som utdelning på kvalificerade aktier, och alltså eventuellt med tjänstebeskattning. SRN framhåller att bestämmelsen är tydlig i detta avseende även om det kan ifrågasättas om syftet med bestämmelsen är om en sådan utdelning ska träffas.

Detta är ett tydligt exempel på en skattemässig fallgrop och en omständighet att vara uppmärksam på vad gäller karensbolag. Bestämmelserna som rör karensbolag öppnar för olika möjligheter vid exempelvis avveckling, men är även i många avseenden snåriga. Har du funderingar på att upphöra med din verksamhet eller andra frågor om karensbolag är du välkommen att höra av dig till oss eftersom det ofta finns ett flertal saker att tänka kring.