I ett förhandsbesked från Skatterättsnämnden (SRN) har utdelning till anställd, som varit kopplad till resultatet i en verksamhetsgren, inte ansetts utgöra ersättning för en arbetsprestation. Utdelningen ska därmed beskattas som en kapitalinkomst.

Sökanden i SRN var en person som hade för avsikt att köpa preferensaktier i ett företag som bedriver fondförvalting och som han själv är verksam i. Bolagets verksamhet är uppdelad i separata verksamhetsgrenar. Inom varje verksamhetsgren arbetar team som består av två till sju personer.  

Bolaget kommer att emittera preferensaktier i flera olika serier och respektive serie kommer att vara kopplade till en viss verksamhetsgren. Preferensaktierna kommer att vara berättigade till en andel av den aktuella verksamhetsgrens utdelningsbara resultat. Således kan bolaget komma att lämna olika utdelning på de olika serierna av preferensaktier. Inom respektive serie kommer dock preferensaktierna ha lika inbördes rätt till utdelning.

En teammedlem kommer endast att äga preferensaktier som är emitterade mot den verksamhetsgren som teammedlemmen själv är verksam. Teammedlemmarna kommer att förvärva preferensaktierna till marknadsvärde samt kommer att erhålla marknadsmässig lön för sitt arbete. 

Sökanden ville bland annat få svar på om löpande utdelning från bolaget skulle anses utgöra ersättning för en arbetsprestation och om skatteflyktslagen kunde vara tillämplig på förfarandet.

Majoriteten i SRN konstaterade att det i allmänhet saknas anledning att behandla belopp som enligt beslut på bolagsstämma betalas ut till aktieägare som annat än utdelning. Enligt praxis från Högsta förvaltningsdomstolen kan dock detta frångås om aktier av samma slag ger olika utdelning beroende på vem som äger dem och det finns en direkt koppling mellan lönsamheten i aktieägarens verksamhetsgren och utdelning på dennes aktier. I det aktuella ärendet ansåg nämnden att det visserligen finns en koppling mellan lönsamheten i den verksamhetsgren som sökanden är verksam i och utdelningen på preferensaktierna. Däremot fann man att aktierna ger inbördes lika rätt till utdelning. Aktierna ger därmed inte rätt till olika utdelning beroende på vem som äger aktierna. Av den anledningen ansåg inte SRN att det fanns tillräckliga skäl att omklassificera utdelningen.

SRN ansåg inte heller att skatteflyktslagen är tillämplig på förfarandet.

Det fanns tre skiljaktiga ledamöter i nämnden som ansåg att utdelningen utgjorde ersättning för en arbetsprestation och att den därför skulle tjänstebeskattas. Minoriteten menade att utdelningen är differentierad inom bolaget eftersom stamaktier och respektive serie av preferensaktier har olika rätt till utdelning. Dessutom är tilldelningen av aktier differentierad inom den begränsade kretsen av aktieägare i varje verksamhetsgren. Minoriteten fäste vikt vid att antalet preferensaktier som arbetstagare kunde förvärva bland annat var beroende av senioritet. 

Eftersom det fanns tre skiljaktiga ledamöter i nämnden råder viss osäkerhet gällande beskedet. Skatteverket har överklagat Skatterättsnämndens besked och vi följer Högsta förvaltningsdomstolens avgörande i ärendet.