Förslaget innebär ett slopat avdrag för negativa finansnetton. Med finansnetto avses skillnaden mellan finansiella intäkter och finansiella kostnader. Förslaget innebär att enbart finansiella kostnader som motsvaras av finansiella intäkter får dras av.

Praktiskt sett innebär förslaget att man exempelvis inte längre får göra ränteavdrag när det inte finns någon ränteinkomst som tas upp och beskattas. På så sätt undviker man att ränteavdrag slussas ut ur landet och lågbeskattas eller inte beskattas alls.

Inom en koncern kommer det fortfarande att vara möjligt för ett bolag med positivt finansnetto att kvitta mot ett negativt finansnetto i ett annat koncernbolag, om koncernbidragsmöjligheter finns mellan bolagen.

Vidare föreslås att bolagen får tillgodoräkna sig ett schablonmässigt finansieringsavdrag med 25 %, detta beräknat på bolagets skattemässiga resultat. Effektivt sett är förslaget att likställa med en sänkning av bolagsskattesatsen med 5,5 %.

För att finansiera ovan finns ett förslag om att halvera underskottsavdrag som ett bolag redovisar vid den tidpunkt när reglerna träder i kraft.

Kommittén har även lämnat ett alternativt förslag om att sänka bolagsskatten med 3,5 % enligt nuvarande ränteavdragsbegränsningsregler i kombination med ytterligare begränsningar av avdragsrätten för finansiella kostnader. Även i detta förslag får finansiella kostnader enbart dras av i den mån de motsvaras av finansiella intäkter. Avdragsrätten för negativt finansnetto (högre räntekostnader än ränteintäkter) maximeras till 20 % av bolagets rörelseresultatet.

Samtliga förslag är fortfarande i förslagskedet (betänkande), med ett val i höst och eventuella nya regler kommer att träda i kraft först per den 1 januari 2016. Vi håller er uppdaterade i hur det utvecklas och eventuella förändringar som behöver göras i befintliga strukturer.