I juni i år hade Skatterättsnämnden att avgöra om två stycken amerikanska bolag skulle motsvara svenska aktiebolag vid tillämpningen av reglerna om näringsbetingade andelar.

I det ena fallet (SRN 119-14/D) ansåg Skatterättsnämnden att det amerikanska bolaget (ett LLC – limited liability company) motsvarade ett svenskt aktiebolag då det var ett utländskt bolag som var föremål för faktisk beskattning i USA. LLC:s kan i vissa fall beskattas hos delägarna, och andelarna ses då inte som näringsbetingade

I det andra fallet, 87-14/D, beskattades inte det amerikanska bolaget i USA på grund av att det var ett så kallat Domestic International Sales Corporation (DISC-bolag) som är undantagen från skatteplikt. På grund av att bolaget inte var skattepliktigt i USA ansågs det inte motsvara ett svenskt aktiebolag. Konsekvensen av detta är att utdelning och eventuell kapitalvinst från det amerikanska bolaget till ett svenskt aktiebolag blir skattepliktig i Sverige för det bolaget.

Slutsatsen av avgörandena är att en utländsk juridisk person måste vara föremål för beskattning i hemlandet för att kunna jämställas med ett svenskt aktiebolag för att reglerna om näringsbetingade andelar ska vara tillämpliga.

Skatterättsnämnden har i ett avgörande från den 29 juni 2015 ansett att andelar i en bostadsrättsförening utgjorde näringsbetingade andelar och därmed var skattefria vid försäljning.

Med näringsbetingad andel avses en andel i ett aktiebolag eller en ekonomisk förening. Enligt lagen kan ett privatbostadsföretag inte utgöra näringsbetingade andelar. Med privatbostadsföretag avses en svensk ekonomisk förening eller ett svenskt aktiebolag som till klart övervägande del (minst 60 %) tillhandahåller bostäder åt sina medlemmar/delägare.

Skatterättsnämnden har genom sitt avgörande klarlagt att det är tidpunkten för avyttringen av andelarna som är relevant vid bedömningen av huruvida föreningen är ett privatbostadsföretag eller inte. Den aktuella föreningen var, vid tidpunkten för avyttringen av andelarna, inte ett privatbostadsföretag (man upplät inte bostäder till sina delägare) och därför ansågs andelarna vara näringsbetingade.