Advice skrev i förra nyhetsbrevet om en kammarrättsdom där domstolen ansåg att en utländsk stiftelse från och med stiftarens bortgång ansågs motsvara en svensk familjestiftelse. I en ny kammarrättsdom kom man till motsatt slutsats. Detta eftersom det ansågs att den dispositionsrätt som den ursprungliga stiftaren hade haft övergick till hans arvingar efter hans dödsfall.

Den avgörande frågan i målet var om den utländska stiftelsen kunde anses motsvara en svensk familjestiftelse och om utbetalningar från stiftelsen därmed skulle beskattas i inkomstslaget tjänst. Klaganden, som är son till stiftelsebildaren, menade att han istället skulle ses som ägare av tillgångarna och att avkastningen således ska redovisas som inkomst av kapital.

Den för målet aktuella stiftelsen bildades under 1980-talet i Liechtenstein av klagandens far. Kammarrätten kunde konstatera att någon giltig stiftelsebildning inte hade kommit till stånd i samband med bildandet av stiftelsen. Kammarrätten ansåg att det framgick av stiftelseförordnandet, bistadgarna och av ett brev från stiftelsens styrelse att stiftaren hade haft en faktiskt och oinskränkt dispositionsrätt till stiftelsens tillgångar och avkastning och att denna dispositionsrätt efter hans död har övertagits av klaganden och hans bröder. Domstolen kom därför till slutsatsen att stiftaren skulle anses ha lämnat ett uppdrag till stiftelsen att för hans räkning förvalta det av honom tillskjutna kapitalet. Efter faderns död fortsatte stiftelsen att utföra detta uppdrag för klaganden. Således ska avkastningen från tillgångarna redovisas som inkomst av kapital.

Det finns ett flertal rättsfall på detta område med varierande utfall beroende på omständigheterna i det enskilda fallet. Kontakta oss gärna för en diskussion om ni har tillgångar i utlandet.